Claes Arvidsson

Wallström har gjort det igen

När Stefan Löfven i regeringsdeklarationen slog fast att Sverige inte ska gå med i Nato, innebar det i praktiken en anpassning till Putins säkerhetspolitiska linje. Och detta oberoende av om omläggningen egentligen var uttryck för inrikesutrikespolitik i syfte att tillfredsställa trupperna till vänster i den rödgröna regeringen.

Signalen till omvärlden blev att Sverige inte vill stöta sig med Kreml.

Att döma av Expressens avslöjanden om kabinettssekreterare Annika Söders möte med den ryske Stockholmsambassadören i förra veckan vacklar regeringen vidare på samma farliga väg.

Enligt den PM som upprättats gav ambassadör Tatarintsev uttryck för ryskt missnöje med att svenskt och finländskt stridsflyg i mars och april ska samöva med USA och i samband därmed nyttja den estniska basen Ämari. Det är förstås inte ett dugg förvånande utan ett led i en hela tiden pågående påverkansoperation – nyligen manifesterad i den ryska dumans hotbrev till riksdagen.

I PM:en framgår att Söder gav ett positivt besked till Moskva om att ”inga svenska plan skulle landa på estniskt territorium, och detsamma gällde Finland”.

Så mycket mer fel kan det inte bli. Svaret borde ha varit att detta är något Sverige bestämmer på egen hand. Punkt slut. I stället sprids en obehaglig känsla av fortsatt anpassning. I Expressens rapportering kan man få intrycket att Putin krävde och Wallström biföll.

Så en central fråga blir förstås när beslutet om att begränsa flygövningen togs. Men även om det skett långt tidigare kommer det ändå att uppfattas som, just det, anpassningspolitik.

En annan fråga är vem som har fattat beslutet om landningsförbud. Expressen uppger att försvarsministern och försvarsledningen är upprörda över att UD diskuterat den militära övningsverksamheten med Kreml. Försvarsmakten har senare kommenterat avslöjandet med att det aldrig har varit aktuellt att Jas Gripen skulle landa i Estland. Likväl har beslutet en gång fattats.

Av den refererade framgår att Wallström har varit i kontakt med Finlands utrikesminister Tuomioja i frågan. Wallström själv förnekar dock att UD över huvud taget har ”haft några synpunkter på övningen”. Att döma av uppteckningen är det därför antingen Söder eller Wallström som lämnar felaktiga uppgifter.

Om Wallström inte kan reda ut härvan sitter hon löst – och oklarheterna står som spön i backen. Det som dock står allt mer klart är att klyftan mellan Hultqvist och Wallström växer. Men Sverige kan inte ha två linjer.

Och, bör det tilläggas; det gäller också Finland.

Kärnpunkten för Ryssland är att hålla USA borta. Eller som Tatarintsev formulerade saken för Söder ”att dessa militära alliansfria stater samövar med USA kunde inte lämna Ryssland likgiltig”. Och så är det förstås. USA bär inte bara upp Nato, utan har dessutom en central roll att spela om det svensk-finländska försvarssamarbetet ska fördjupas på allvar.

Gästledare i Svenska Dagbladet 16/2 2015.