Claes Arvidsson

Extremister som hjälper Putin

Det börjar på att vara länge sedan Sovjetunionen använde sig av den kommunistiska internationalen för att försvaga Väst och underminera demokratierna. Med samma syfte gavs stöd till terroristorganisationer som Rote Armee Fraktion. Fredsrörelserna var ett annat favoritobjekt för KGB:s verksamhet – inte minst under början av 1980-talet när det efter invasionen i Afghanistan hettade till i det kalla kriget.

Gott folk marscherade taktfast för att Nato inte skulle möta den sovjetiska militära upprustningen. Andra ägnade sig åt att bortförklara sovjetiska ubåtskränkningar i svenska vatten. Från Moskvas horisont var de nyttiga idioter.

I Putinland är det presidenten och hans kompisar från KGB som ”äger”, och därför är det inte heller förvånande att undermineringsarbetet fortsätter. Statsvetarprofessorn Mitchell A Orenstein pekar i artikeln ”Putin’s Western Allies: Why Europe’s Far Right Is on the Kremlin’s Side”(Foreign Affairs 25/3) på att fokus nu ligger på extremnationalister men att vänstern inte är bortglömd (till exempel skickade tyska Die Linke valobservatörer till Krim).

Ungerska Jobbik – med 20 procent av rösterna i söndagens val – har varit på besök i Moskva och menar att ryska ledare ser partiet som en partner. Putins chefsideolog Alexander Dugin var värd. På Jobbiks agenda står antiamerikanism. Om EU-medlemskapet vill man folkomrösta. Folkomröstningen på Krim har beskrivits som exemplarisk.

Marine Le Pen i Nationella fronten har också hälsat på i den ryska statsduman och mött Putin närstående ledare. Förra året var hon på Krim och nu har hon gett sin välsignelse till den ryska annekteringen. Partiet vill skrota både EU och Nato.

Grekiska Gyllene Gryning har utmärkta förbindelser med Ryssland. Detsamma gäller Ataka i Bulgarien. Partiet har hotat att fälla den sittande minoritetsregeringen och kasta ut landet i nytt politiskt kaos, om regeringen inte lägger in sitt veto mot nya EU-sanktioner riktade mot Ryssland.

Ornstein rapporterar också om rykten att flera av partierna får ekonomiskt understöd från Kreml. Han menar att detta borde undersökas. Instämmer.

Här hemma har Sverigedemokraterna tagit avstånd från den ryska militära aggressionen mot Ukraina. Men hur ställer sig SD till partier i kompissfären som är förstående inför Putinlands agerande? Om det behövs ett klargörande inför EU-parlamentsvalet. Hittills har Jimmie Åkesson inte gett besked om vilken grupp som man vill – eller får – knyta an till.

Dansk Folkeparti och Sannfinländarna finns i EFD-gruppen. I den har bland andra österriska FPÖ inte varit välkommet. Samtidigt pågår försök från de grupplösa inom sfären att med Nationella fronten och nederländska Frihetspartiet som bärande partier bilda en ny grupp (gruppstatus ger mer pengar och mer taltid).

SD:s ungdomsförbund har inte några betänkligheter att samarbeta med Putinkramare, utan har bildat en europeisk ungdomsorganisation där Nationella fronten och FPÖ ingår. Vad vill Jimmie Åkesson? Svaret kan inte vänta till efter EU-valdagen 25 maj.

Gästledare i Svenska Dagbladet 8/4 2014.