Claes Arvidsson

Archive
personalpolitik

Premiärminister Donald Tusk borde ha kunnat se fram emot presidentvalet i Polen med tillförsikt. Med hög tillväxt och låg arbetslöshet på hemmaplan skulle Medborgarplattformens Rafał Trzaskowski kunnat sola sig fram till valseger. Detta i kombination med en allt starkare ställning för Polen på den europeiska scenen.

I den första valomgången blev dock Warszawas borgmästare Trzaskowski bara marginellt större än högernationalistiska Lag och rättvisas (PIS) politiska nykomlingskandidat Karol Nawrocki. I den andra förlorade han med 49,1 mot 50,9 procent.

Nawrocki var tidigare endast känd för sin del i genomförandet av PIS heroiserande historiepolitik rörande andra världskriget och Förintelsen, som inkluderade lagstiftning riktad mot forskning som ”förtalade” Polen eller polacker. I valrörelsen återkom han till det temat.

Nu väntar en ännu mer aggressiv version av den obstruktionspolitik som den nuvarande presidenten Andrzej Duda har stått för. Han har använt rätten att stoppa lagstiftning genom veto – som Tusks regeringskoalition inte har nog mandat i parlamentet att upphäva. Det kan förväntas att Nawrockis sikte är inställt på att öka den redan starka polariseringen inför parlamentsvalet 2027, eller att framkalla en regeringskris som leder fram till nyval.

Starka ekonomiska tal på makronivå räckte inte. Utgången kan ses som en koalition runt välkända missnöjen som migration och miljöpolitik, offentlig välfärd och bostäder, som vi också ser på andra håll i Europa. Det finns också en Ukrainafatigue bland polackerna. Och så är väldigt många trötta på Tusk, som antingen anses leverera för litet av utlovad politik eller för mycket.

Presidentvalet återspeglar att Polen är ett vanligt europeiskt land i fråga om den växande högernationalismen. I första valomgången fick Słavomir Mentzens högerradikala Konfederationsparti 14,8 procent och ett öppet antisemitiskt parti 6,3. Nawrocki har flirtat med båda partierna. Det lönade sig.

Framemot kommande parlamentsval kan dock Mentzen med sin framtoning, lite lik Trump, bli en allvarlig utmaning för PIS. Konfederationspartiet var största parti i åldersgruppen 18–39 år. Det återspeglar det faktum att det också finns en PIS-trötthet.

Polen ingår i Trumps planer på att Make Europe Great Again. Nawrocki fick ett fototillfälle med MAGA-chefen själv i Vita huset. USA:s inrikessäkerhetsminister Kristi Noem var till och med på plats för att ge draghjälp i valet. Nu väntas den blivande presidenten bli ett verktyg i den anti-europeiska politik som numera är amerikansk utrikespolitik. Och som inkluderar EU.

I Polen är stödet för EU-medlemskapet solitt, så någon polexit finns inte på kartan. Det återstår dock att se vilken grad som EU-skeptiske Nawrocki kommer att kunna påverka politiken i allvarstid med en europeisk union stadd i förändring. Ett annat osäkert kort är om relationerna till Ukraina kommer att försämras; risken finns i alla fall.

Det som ligger fast är att Polen förblir en bärande bjälke i försvaret av Europa. Men med Trzaskowski i presidentpalatset hade regeringen Tusk både kunnat fortsätta arbetet med uppröjningen av rättsväsendet och infria tidigare vallöften. I stället blir det mer polsk riksdag och en fortsatt dragkamp om vilket slags land Polen ska vara. 

Ledare i Svenska Dagbladet 2 juni 2025.

Read More

Försvarsmakten behöver yrkesofficerare och det är bråttom.

Inom en tioårsperiod går nästan en tredjedel av yrkesofficerarna i pension. Avhopp sker dessutom långt före pension. Och enligt Officersförbundets enkätundersökning funderar årligen 60 procent av militärt anställda på att lämna in sin avskedsansökan.

Så visst är det bra att Officersprogrammet har byggts ut, men av de 900 som antagits är det bara 343 personer som har tackat ja. Och även om alla faktiskt utexamineras om tre år räddar det inte på långa vägar situationen.

Ett problem handlar om löner. Och hur problematiskt det är kan exemplifieras med att hösten 2022 tog ett 30-tal av Försvarsmaktens stridspiloter tjänstledigt för studier på grund av missnöje med arbets- och pensionsvillkor. Sommaren 2023 tecknades dock ett  nytt kollektivavtal som räddade en annars mycket allvarlig situation.

Så ja, lönerna måste upp. Försvarsmakten (och ytterst regeringen) måste lägga restriktionen “staten ska inte vara löneledande” åt sidan för att i stället låta “Putin” vara löneledande. Vi lever ju i förkrigstid, som i höst tillträdande ÖB Michael Claesson helt riktigt har beskrivit situationen.

Men lönen är inte allt. Det handlar också om att kunna erbjuda arbetsvillkor som tar hänsyn till att det också finns ett liv både inne på och utanför kasernen.

Danmark har lanserat ett brett program som tar sikte på livet till dem som ska ha beredskap att dö för landet. I HR-strategi for Forsvarsministeriets område med utvecklingsriktningen fångad i fem temata och baserade på 15 faktorer som påverkar möjligheten att rekrytera, behålla och återta militär och civil personal.

  • Plads til alle, der kan og vil;
  • Arbejdsplads for hele livet;
  • Attraktive karriereveje;
  • Kompetencer til fremtidens opgaver samt
  • Det gode arbejdsliv.

Programmet är väl värt att läsa.

En gång (2009?) frågade jag Insatschefen Anders Lindström om vad Försvarsmakten gjorde för de anhöriga till den svenska Afghanistanstyrkan. Svaret blev att partners och barn, mamma och pappa, släkt och vänner inte var Försvarsmaktens ansvar. Sedan dess har Försvarsmakten gjort en lång resa i fråga om synen på jobbet och personalen. Och den resan måste fortsätta – dock utan att hamna i en HR-ifieringsfälla som premierar “administrativa värden” på bekostnad av kärnverksamheten.

Det går inte bara att förlita sig på lojalitet och pliktkänsla.Vilka blir till exempel konsekvenserna för Försvarsberedningen förslag till nästa försvarsbeslut om den ambitiösa ökningen av anställd personal inte blir verklighet? Genom medlemskapet i NATO ökar dessutom efterfrågan på yrkesofficerare än mer. Kort sagt, ökar även behovet av bättre löne- och karriärvillkor, liksom möjligheten till “work-life balance” för Försvarsmaktens anställda.

Allt detta är avgörande för som försvarsminister Troels Lund Poulsen påminner om i förordet till den danska HR-strategin:

“Ved at styrke HR-indsatsen og investeringen i medarbejderne sætter vi fokus på vores vigtigste ressource: De mange medarbejdere, der på forskellig vis bidrager til Kongerigets forsvar og beredskab.”

Krönika KKrVA:a blogg Försvar och säkerhet 8 augusti 2024.

Read More