Claes Arvidsson

Skål för Norge på dagen!

Med en militärorkester i täten paraderar i dag 30 000 skolbarn förbi den på palatsbalkongen vinkande monarken. Och kvinnorna i skaran av de runt 100 000 åskådarna som trängs i city är företrädesvis klädda i folkdräktsuniformer. Och så är det väldigt många flaggor. För den som inte vet att det är Norge, Oslo och nationaldag skulle tankarna kunna gå till ett annat slags land.

Unionen med Sverige upplöstes 1905 och sedan första bästa tillfälle (1906), har det norska kungaparet den syttende mai vinkat från Slottsbalkongen till det förbipasserande barnetåget. Och folkdräkterna är inte mer uniformerade än att de finns i 500 olika varianter. Tanken är att de ska signalera tillhörighet, regionalt och lokalt. Bygda betyder något helt annat i Norge än i Sverige – på gott och ont som så mycket annat som skiljer.

Till puristernas förskräckelse finns bunader som inte följer regelboken (och därför bara får kallas för festdrakter). Dräkterna ska inte heller vara tillverkade i lågprisland för att vara riktigt äkta. Priset för äkta vara varierar mellan 40 000 och 50 000 norska kronor. För den allra dyraste får Ola ogKari Norman punga ut med 70 000–80 000 kronor.

Norsk institutt for bunad og folkedrakt har uppskattat det samlade folkdräktsvärdet till 30 miljarder norska kronor. Så ja, det finns pengar.

Och själva firandet i Oslo och andra större städer kan inte beskrivas som puritanskt utan som tudelat.

Visst upprätthålls traditionen att hylla centralfigurer från Eidsvoll där den norska grundlagen antogs 1814, och som i modifierad form kvarstod även efter den påtvingade unionen med Sverige. Men 17 mai är också en påminnelsedag om den tyska ockupationen under andra världskriget. Inte minst görs det genom att sjunga Norge i rødt, hvitt og blått med musiken hämtad från Obligationsmarschen från 1940 (beställd av den svenska staten i syfte att kränga krigsobligationer).

Till traditionen hör att nationaldagen ska vara barnens dag med glada lekar tillsammans med pølser, is och bløtkake. Den har dock mer och mer också blivit de vuxnas dag med bobbler. Det nya 17 mai startar gärna med champagnefrukost och sedan rinner det bara på resten av dagen. I veckan inför firandet 2023 sålde Vinmonoplet 340 000 liter mousserande viner: champagne, cava och prosecco. Det är som om 17 mai har blivit ett slags nyårsfirande.

På byn är det full rulle (i alla bemärkelser) på överfyllda näringsställen. Suget efter bord står inte i proportion till efterfrågan. Vissa kan till och med ta betalt bara för att få möjlighet att reservera bord. På Petter Stordalens lyxhotell Sommaro är priset för ett förmiddagsbord 8 970 kronor. Åtgången har ändå varit strykande.

På Nasjonalstadion Bislet anordnas i dag Norgeshistoriens største 17 mai-fest. 10 000 personer ska festa loss. Och ja, det är utsålt.

Det är det nya Norge.

Tidskriften The Economist utsåg Norge till världens rikaste land 2023.

Det avspeglas också i att politikerna i Norge spenderar nästan dubbelt så många kronor på varje invånare som de kan göra i Sverige. Förklaringen är inte blod, svett och tårar utan stavas Oljefonden. Snart kommer en fjärdedel av statens utgifter att hämtas från fonden.

Politikerna berömmer sig om att hålla sig till den så kallade handlingsregeln som innebär att man inte får hämta inte mer än tre procent av Oljefonden till statsbudgeten. När regeln infördes 2001 gick gränsen vid 4 procent och fondens värde uppgick till 614 miljarder. 2017 sänktes gränsen till tre procent. Värdet hade då stigit till 8 448 miljarder och dagen före 17 mai 2024 är det svindlande 17 730 miljarder.

Vanligtvis är problemet att politiker spenderar pengar som de inte har. I Norge är problemet det motsatta; hur undvika att festa loss med pengar som man faktiskt har? Eller i alla fall göra rätt saker.

Men en dag som denna är det bara att glatt instämma i: Gratulerer med dagen. 17 mai bärs av en känsla av nationell gemenskap, firarglädje och en för dagen mindre tillknäppthet i mötet med andra. Faktiskt väldigt fint.

Ledare i Svenska Dagbladet 17 maj 2024.