Claes Arvidsson

REGERINGENS FÖRSTA KRIS ÄR HÄR

Försvarsmakten är på underrättelsejakt efter en trolig ubåt i Stockholm skärgård. Den troliga ubåten har inte fått någon nationalitetsbeteckning men är troligen rysk. Indiciebilden pekar i den riktningen, liksom den säkerhetspolitiska kontext som dramat utspelas i. Krig i Europa. Ökad spänning i Östersjön. Putin som pressar på många olika ”frontavsnitt”. En ny regering.

Det kan förstås inte uteslutas att det ”bara” är ett olycksfall i arbetet från rysk sida. Att något har hänt i samband med att man skulle bedriva rutinmässig kränkande undervattensverksamhet. Kanske ligger en skadad ubåt och trycker på svenskt vatten. Men kanske är det mer subtilt än så.

Det kan vara en test av svensk ubåtsjaktförmåga – träning inför en dag som kan bli allvar. Det kan också vara en avledande operation för att i godan ro fixa och dona på annat håll när de fåtaliga svenska resurserna dras samman i Stockholm. Eller kanske vill man rätt och slätt demonstrera svensk oförmåga. Vi vet inte.

Trolig ubåt kan också vara politik: hur mycket kallt stål klarar traineeregeringen? Den rödgröna regeringen Stefan Löfven – med Vänsterpartiet som krycka – har hittills varit rena önskedrömmen för Vladimir Putin. I stället för att ta höjd för det spända läge som råder i Europa har man obekymrat ägnat sig åt hemmaplanspolitik och därmed givit indirekt stöd till en utveckling som Putin vill se och verkar för.

Med erkännandepolitiken i fråga om Palestina har Sverige bidragit till splittring i EU. Utrikesminister Wallström skapade på egen hand en spricka i relationerna till USA genom att bemöta kritik från Vita Huset med att det inte är USA som bestämmer svensk politik. Allvarligast är att den säkerhetspolitiska standardformuleringen om den militära alliansfriheten ändrats från ”har tjänat oss väl” till ”tjänar oss väl”. Glöm det där med medlemskap i Nato.

Det här är exakt vad Kreml har velat höra. Men Kreml hotar också. Retoriskt genom uttalandepolitik – och man tar gärna till storsläggan – om att Sverige närmare Nato är spänningshöjande. I konkret handling ökar trycket till havs och i luften. I det psykologiska spelet ingår också att förlöjliga försvaret.

Budgeten blir ett lackmustest på hur den rödgröna regeringen pallar trycket: hur blir det med försvarsanslaget? Ett annat är det värdlandsavtal (HNS) som alliansregeringen före valet, och i samråd med Socialdemokraterna, kom överens med Nato om.

Avtalet, som skapar möjligheter att ge och ta emot militär hjälp, finns dock ännu inte på plats. Risken är att den rödgröna regeringen väljer att lyssna på det förmanande budskapet från Putinland och drar implementeringen i långbänk. Det finns så mycket som kan utredas långsamt om man så önskar. Till saken hör att MP, V och delar av S inte vill ha det.

Trolig ubåt i Stockholms skärgård är en kris för regeringen Löfven. Det känns inte tryggt. Tyvärr är det enda som är helt säkert att försvaret läcker som ett såll.

GÄSTLEDARE SVENSKA DAGBLADET 21/10 2014